Fråga 2. Vilka aktier ska jag köpa?

Den frågan får jag ofta av vänner och bekanta eftersom jag gärna delar med mig av mina tankar runt sparande. Och på den frågan svara jag ofta att jag inte vill ge några råd om specifika aktier då jag inte känner till deras mål med sparandet. Istället berättar jag om mina innehav och varför jag valt de företagen jag investerat i. Det gör jag för att ett inköp av en aktie alltid måste ses och bedömas i relation till en investerares mål och strategi.

Så när du ska investera i en aktie är det viktigt att ditt val baseras på vilka mål och investeringsstrategier du har bestämt dig för. Men det är också viktigt att du tar reda på vilka strategier och mål som döljer sig bakom andras råd och inköp. För om du inte är en enstöring som lever totalt avskärmad från det massiva informationsflödet som finansvärlden genererar så kommer du inspireras och påverkas av andras råd och val.

Att ta del av det stora informationsflödet är en förutsättning för att du ska hitta din egen väg och för att lära dig sålla ut det som stämmer med dina mål och strategier. Man ska aldrig underskatta värdet av att lära dig av andras framgångar och misslyckanden. Så när du ska välja en aktie att investera i bör det baseras på en sammanvägning av dina mål och din analys av den aggregerade kunskapen som finns gömd i informationsflödet.

Reflektion 3 Aktier eller fonder

Direktägande i aktier innebär att du själv blir ägare till ett företag och får rätten till framtida vinster samt rätten att påverka företagets riktning. Fast påverkansmöjligheten är bara hypotetisk då din ägardel troligtvisst kommer vara minnemal. Om du som jag ser ditt sparande som en hobby och finner ett nöje att följa med affärsvärldens olika svängar så är direktägande i aktier en bra placeringsform. Jag finner ett stort nöje att vara delägare i företag jag tror på och har investerat i.

Utbudet av fonder är enormt. Jag skulle t.o.m. säga oöverblickbart. Men här menar jag fonder som investerar i aktier. Vilket i alla fall innebär ett oöverblickbart utbud. Det intressanta med fonder är att du låter andra göra valen av vilka företag som du investerar i och att de för den tjänsten tar en avgift av dig. Den avgiften är oftast en årlig procentsats på hela ditt insatta belopp i fonden och tas ut även om värdet på ditt insatta kapital sjunker eller stiger.

Jag själv placerar både i aktier och fonder. Aktier i företag på marknader jag förstår och i fonder på marknader där jag tror andra har bättre koll än mig. Fördelen med aktier anser jag är direktägandet i företagen och att det är låga kostnader kopplat till ägandet vilket ger bra långsiktiga avkastningsmöjligheter. Nackdelen är att du för att få låga kostnader och en bra riskspridning behöver mer likvida medel än för att uppnå samma effekt i fondsparande. Fondsparande erbjuder dig möjligheten att med små medel få tillgång till aktiemarknaden med en bra riskspridning och det lämpar sig bra för månadssparande. Nackdel med fonder är den årliga avgiften som kraftigt minskar din avkastning på lång sikt.

Att direktäga aktier kan jämföras med att laga mat hemma. Du läser på och provar olika recept och med tiden blir du skickligare och skickligare på att hitta de där smakerna du gillar. Du utvecklar ditt eget kunnande. Det tar tid och du kommer att misslyckas många gånger men med tiden hittar du din väg i köket. Att placera i fonder är mer som att gå på restaurang. Du lämnar över ansvaret till en kock som har utbildat sig och lärt sig med tiden. Det kan ta tid att finna en restaurang du gillar och de riktigt bra är ofta dyra. Precis så är det också på fondmarknaden.

Så är du restaurangtypen så är det ju skönt att lämna över ansvaret på någon annan.  Men är du som jag som ser sparandet som en hobby så är direktägande både roligare och troligen något som sporrar dig till att lära dig mer om sparande och dess produkter.  Att lära sig mer är alltid bra men det tar tid. Fast i slutändan har du med tiden skaffat dig erfarenheter och kunskap att själv bedöma om du klarar det själv eller om du ska lämna över till en professionell fondförvaltare. Tiden är något som jobbar för dig om du är en målmedveten och vetegirig investerare. Allt tar tid att lära sig och så är det också med sparande. 

Reflektion 2. Snåla för att spara.

Det finns många sedelärande historier om personer som har gnetat sig till en förmögenhet genom att spara in på allt onödigt och lite till. Ingvar Kamprad har drivit fram en sådan kultur på IKEA väldigt framgångsrikt. Men att själv snåla in på allt för att öka sitt sparande är en tråkig väg fram till ekonomisk trygghet och kan vara socialt krångligt. Du vill inte var personen som alltid tar notan på ditt OKQ8 kreditkort och sedan snor dricksen.

Om man istället ser sitt sparande som konsumtion av framtida upplevelser eller möjligheter så handlar sparandet inte om snålande utan om att faktiskt köpa något.  Ju mer du lär dig om sparande och investeringar desto mer blir det en hobby för dig och en hobby är ju inget du vill snåla på.  Är det din hobby det handlar om så blir det lättare att välja bort annan konsumtion för att ägna dig åt något du tycker är kul. För investeringar blir roligt när man når en viss kunskapsnivå. Det finns mängder av stimulerade och rolig läsning om investeringar och allt runt omkring.

Självklart tycker jag att det är värt att se över vad man kan spara in på för att istället satsa på sin hobby. I mitt liv finns det i alla fall två saker som jag skulle kunna snåla in lite på, utelunchen och take away latten. En vän till mig utropade 2011 till lunchlådans år och det är lätt att förstå honom om man räknar på kostanden och tänker på sin hälsa:

Lunch ute                                = 80 kr (Mycket fett och salt)
Lunchlåda                               = 20 kr (Min nyttiga låda)
Sparande                                = 60 kr
Sparande per vecka               = 300 kr
Sparande per år                     = 13 500 kr (52 veckor – 5 veckor semester – 2 veckor annat)         

Sedan finns det bilen, godiset och taxin hem från krogen och många fler saker som kostar mig sparande. Men jag är inte beredd att snåla in på allt för att nå mitt sparmål. Att äta en utelunch med kollegorna är till exempel en trevlig paus i arbetet.

All respekt till Ingvar Kamprads livsverk men att vara en gnetande snåljåp i det vardagliga gör nog ingen glad. Så snåla inte på det du finner trevligt i din vardag men ta reda på vad det kostar dig och sätt det i relation till din nya hobby, sparande. Kanske hittar du någon kostnad som du istället tycker kan gå till ditt sparande men som inte påverkar din livskvalitet och sociala relationer.

Fråga 1. Hur mycket ska jag spara i månaden?

Det enkla svaret på den frågan är så mycket som är möjligt. För vissa är det ingenting eftersom det vid månadens slut alltid är noll på kontot. Så har det varit många gånger för mig och jag tänkte ofta att bara när jag får ett fast jobb med bra lön så har jag råd att börja spara lite pengar. Det tog ett tag innan jag fick det jobbet och det är ibland fortfarande noll på mitt konto vid slutet imorgon. Men det finns en stor skillnad nu och det är att även om det är noll vid månadens slut så har jag sparat pengar då jag alltid lägger undan 10 % av min nettolön till sparande.

Att alltid betala 10 % till sig själv när man får sin lön är ett av de bästa spartipsen som finns. Vilken bok du än läser om sparande kommer ta upp detta som grundpelaren i sparande. Det gäller inte bara lönen. Sätt i system att lägga undan 10 % av alla inkomster du får in. Jobbar du på krogen lägg undan 10 % av din dricks också.  Och ju tidigare du börjar ju större vinst med tiden. Det är ingen idé att vänta tills du har det där fasta jobbet.  Lär dig istället tidigt att alltid betala till dig själv först och med tiden kommer du inte märka av det sparandet och kanske till och med att öka din sparprocent.

 Om du som jag började spara sent, har höga studielån och hade ett sent inträde i arbetslivet så får du nu ta konsekvenserna och spara mer än 10 %. Men det är ju aldrig försent. Per H Börjesson skriver i sin bok ”Så här kan alla svenskar bli miljonärer” att om du sparar 1 500 kr i månaden med 6 % avkastning i 25 år så blir du miljonär. Nämnda bok rekommenderar jag gärna till dig som vill ha en bra introduktion till sparande.

Nästa gång du har noll kronor kvar på lönekontot får vi hoppas att det också inneburit en ökning för ditt sparande. Om du tycker det är försent för dig själv så börja spara åt dina barn och lär dem 10 % -regeln.

Reflektion 1 - Att sätta mål och börja i tid

”Alla borde minst ha en årsinkomst på banken” är ett klassiskt uttalande från Ann Wibble. Kommer inte ihåg när hon sa det men minns att hon blev utskälld och kritiserade för det uttalandet. Folk tyckte att hon var verklighetsfrånvänd och inte förstod vanliga folks livsvillkor. Det kanske hon inte gjorde heller men jag tycker det är ett bra mål för sitt sparande. Men frågan rör inte hur mycket man exakt ska ha på banken utan vad man spar till. Vad är syftet med ditt sparande?

Jag är övertygad att du först måste bestämma dig vad syftet är för ditt sparande. Är det till en resa, en trygghetsbuffert, en bil, en språkresa eller liknande.  Har man ett syfte med sitt sparande är det lättare att sätta de monetära målen och i ett senare skede bestämma sig för sin risknivå.

För mig är syftet med mitt sparande att bygga en trygghetsbuffert för mig och min familj. Jag vill ha möjligheten att klara oförutsedda händelser så som en längre tids sjukdom.  Detta är huvudsyftet med mitt sparande och jag har utifrån det specificerat ett monetärt mål. Målet är en trygghetsbuffert som kan täcka min familjs kostnader under ett år. Dessa kan ju så klart förändras med tiden men det är en bra måttstock för mitt sparande.

Sedan kommer nästa mål och det är tidsaspekten. När har du tänkt dig att nå målet? Detta är lite knivigare eftersom målet beror på hur mycket du kan spara och till vilken ränta. Själv har jag en 10-års plan. Kan kännas långt och oöverblickbart. De senaste tio åren har vi t.ex. haft en dotcomkris, 9/11, en finanskris, ett årtionde utan SM-guld för Brynäs, Nokias krasch och just nu pågår en revolution i Nordafrika. Det händer mycket på tio år.

Om jag hade lärt mig att tänka i syfte och tydliga mål redan som ung så hade syftet säkert varit mer upplevelsestyrt och målet mindre.  Men när jag nått målet hade jag säkert funnit det så intressant hur snabbt pengar kan växa med ett tydligt mål att jag funnit det mer intressant att fortsätta låta pengarna växa. För när man nått en viss kritisk massa av sparande blir avvägningen mellan att konsumera eller fortsätta spara tydligare. För efter ett tag arbetar pengarna åt dig i form av ränta och med ränta på ränta så växer ditt sparande snabbare och snabbare ju längre tiden går.

Så ett tydligt mål kan lära dig självdisciplinen att välja bort konsumtion för sparande och kan vi lära oss det tidigt så tror jag inte att minst en årsinkomst på banken är ett mål enbart för Ann Wibble.

Fördjupad läsning om att börja spara tidigt finns här www.scandinavianspruce.blogspot.com/2011/02/kraften-av-ranta-pa-ranta-compounding.html